4 timmar Bilbao
Men det är heeelt otroligt vad man kan hinna med om man bara vill. Först tog vi oss från Santiago de Compostela med lilla hyrbilen, en resa på ca 60 mil. Ni som har kört bil med mig bredvid vet att jag brukar somna typ genast. Men motorväg A8 tillåter inte sömn. Istället sitter jag med tappad haka och provar olika uttryck som – Kolla! – Heeeelt fantastiskt…. Eller – Men ser du – det är ju – Helt magiskt! – det sista betonas med en handrörelse ut mot sidorutan. Jag märkte inte ens att vi inte hade någon musik i bilen.
Kl 19:00 checkade vi in på Bilbao Art Lodge, ett trevligt litet hotell mitt i staden. Här togs vi emot av en energisk och himla go kille som kunde avslöja att vi hade kommit till Bilbao på den bästa tidpunkten på hela året – Bilbao’s Great week (Aste Nagusia Celebrations) minsann!
På en karta visade han hur vi skulle kunna njuta av staden och dess festivalyra på bästa sätt. Det han inte visste var att vi bara hade 4 timmar. Vårt plan går tidigt imorgon så det blir inget nattsudd. Dessutom är jag ju jätte jätteförkyld.
Men är det festival så är det. Nu utlovades fyrverkerier i världsklass. Och ALLA skulle vara ute på gatorna – och Musik överallt. Då kan ju varken förkylning eller trötthet stoppa en. Dessutom visste vi redan innan att Bilbao har riktigt bra mat. Så – bara att slänga sig i duschen för att en stund senare dra på sig skorna och ge sig ut i myllret.
Och jag är sååå glad att vi gjorde det – det hade varit så lätt att bara krypa under täcket när man har både feber och snuva.
Vi hann med;
- att testa lokala specialiteter på en mysig kvarterskrog
- promenera genom staden med en väldigt speciell glass i hand
- få en fantastisk glimt av det fantastiska museo Guggenheim
- uppleva fyrverkerierna med en plastmugg av ännu en lokal specialitet Kalimotxo i hand
- se en skicklig och rolig gatuartist
- ta en öl på vårt stamställe för att summera våra upplevelser
och vi kände oss väldigt nöjda – så nöjda att vi för säkerhets skull skrev varsin gång i hotellets gästbok!
Tiina vid tangenterna
ps – Måste beundra Magnus tålamod när jag igen och igen försöker filma den gulliga gå-gubben som först går långsamt – men sedan springer! Ler varje gång jag ser denna. Men lite svårfilmad… Måste ju stå mitt i gatan!
Lämna en kommentar
Want to join the discussion?Dela med dig av dina synpunkter!