Arquipélago das Berlengas är en ögrupp som tidigare hette Londobris. Trots dimma så seglade vi dit för vi tänkte att det bliiir magiskt. Tidigare när vi kommit till platser med dimma – så har dimman tillfört mystik och liksom ytterligare en dimension. Men här! – Här hade vi hellre varit utan. Nåväl – fördelen med dimman är att det inte blir så där alldeles jättevarmt. Och magiskt var det ändå på något!
Ön Berlenga som ligger ca 10 km väster om Peniche har ingen fast befolkning – men det finns en campingplats – ett gammalt fort São João Baptista fort – som numera är ett ganska fräckt vandrarhem.
Fyren – Farol Duque de Bragança, eller the Duke of Braganza lighthouse ligger på toppen – ca 100 m över havet. Fyren kan ses från 50 km vilket är lite imponerande då den endast använder solenergi.
The Praia do Carreiro do Mosteiro är den enda stranden där man kan bada säkert – men det var lite kallt tyckte vi – så det blev inget bad för oss. Vi nöjde oss med att dra upp ”lila Ida” Dingen upp på stranden. Alltid svårt att bedöma det här med tidvatten – man får het enkelt ta till lite marginal.
Detta fort byggdes av ett gäng munkar år 1502 – som tröttnade på att piraterna hela tiden brände ner deras kloster. Idag är det ett vandrarhem. Det var lite överraskande att kliva in och möta musiken – plaststolarna – alla handdukar som hängde på tork. På dörren vid entrén fanns en skylt som tydligt förklarade att det inte var ok att kliva in i fortet med dykardräkt på sig. Båten längst till vänster är vår Sofia.
Vi gick ganska exakt 4 km – men det var lite klättring ändå. Först upp till fyren – och sedan ned till fortet – ja och tillbaka igen. Själva fyren var byggd på ca 100 meters höjd. Så ja – det blev ett fint träningspass ändå…
Dimman kom och gick lite grann – och et är gött att få röra på sig. Och här fick vi sällskap av en trut. Han såg faktiskt ut som att han ville visa vägen – väntade in oss ibland – gick lite före ibland och kikade bakåt då och då… Det såg faktiskt lite roligt ut!
När vi kom tillbaks hade vi för en gång skull tajmat tidvattnet perfekt… Bara att ta av sig skorna och kliva i…
Men fräckast upplevelsen var när vi med dingen kunde köra rakt igenom berget och komma ut i en vik på andra sidan. Bilderna förmår inte att visa hur fräckt det var – med det klara vattnet – atlantdyningarna! Superfräckt!
Men det syns kanske på Magnus .- som ju älskar grottor. Själv är jag lite nervös i mörka grottor.
Vi träffade Margret och Rickard från båten Gunsmoke – och de tyckte också att det var AMAZING!
Vi ankrade vid Elephant Head – intill oss i hade vi en båt från UK (Gunsmoke) – och båten med grönt kapell som vi sett ibland som är från Nya Zeeland… Måste hälsa på dem och lyssna på deras story… Under dagen var det många turbåtar och dykbåtar omkring – men kvällen och natten – bara vi!
Tiina vid tangenterna
Lämna en kommentar
Want to join the discussion?Dela med dig av dina synpunkter!