Mar Menor 2019-04-15

När jag kikade på sjökortet trodde jag att Mar Menór var ett slags innanhav som skiljdes åt från medelhavet av en lång, smal strand (La Manga).

Men så fel jag hade. Landremsan var mycket större i verkligheten och det var fullt med höghus. Jag fick sedan veta att det bor ca 10.000 personer här – och under högsäsong blir det över 200.000. Populärt med andra ord – och det är kanske inte så konstigt med fina stränder både ut mot medelhavet och in mot lagunen, dvs Mar Menór.

Man får tajma en broöppning för att ta sig in och precis vid inloppet finns en marina. Men vi vill ankra, det har vi längtat efter hela vintern.

Här är vattnet ganska grunt och helt fritt från dyningar. Det finns också mycket orörd natur. Vi ankrade på två olika ställen som vi fann via Navily. Båda erbjöd fint skydd.

Vi rodde in till ön Isla Mejor, men valde att inte utforska den då vi är ganska säkra på att skylten som fanns vid stranden varnade för getingar. Skylten var gammal och rostig – men vi vågade inte chansa.

Vi höll oss kvar på stranden för att sola och bada.

På kvällen satt vi och njöt av stillheten och den fantastiska utsikten. Vi hade höghusens skyline på ena sidan och naturens alla ljud alldeles intill. Fåglar och cikador. Härlig kontrast.

Nästa ankarvik var grundare – Isla Perdiguera. Här fanns även sjögräs så vi fick göra två försök innan vi fick fäste. Jag såg faktiskt några öronmaneter också. Visste inte att de fanns här.

Här ville vi göra ett försök att utforska ön men det tyckte inte fåglarna om. Så det blev en kort stroll på stranden bara.

Magnus hittade några grottor – eller kanske att det var en gammal nedlagd gruva. Jag gillar inte mörka läskiga ställen – så där fick Magnus kika själv. Det var till och med otäckt att stå på utsidan och vänta…