Almerimar 2018-10-31
Underbart är kort
Underbart är kort. Fast ibland är det långt! Som till exempel bilvägen Göteborg – Almerimar. Undrar hur det lät hemma hos familjen Gidsäter-Nicklasson när beslutet att köra togs…
Eva – Nä men alltså – Vill man träffa sina vänner så får man väl köra – eller? Det är ju bara 325 mil! Och vi är ju tre som kan köra – eller hur Filip? ha ha ha…
Eller Fritz – Nä men – Ska vi inte bara ta en tur med bilen? Åka ner och hälsa på Magnus och Tiina? Det är ju bara som att köra nästan till Afrika. Ida du hänger väl med? ha ha ha… Jösses!
Meeen!!! Vi är glada för att familjen Gidsäter-Nicklasson är sådär himla knäppa. Det blev många goa skratt och vi hann med himla jättemycket under den korta – men underbara – tiden som de var hos oss. Dessutom fick vi våra Litiumbatterier levererade. OCH – Torky! Vilka hjältar!!!
En av dagarna gjorde vi en bilutflykt (ha ha – jo det är sant 🙂 Turen gick till Cabo de Gata en udde med ett stort naturreservat öster om Almerimar (Níjar Natural Park). Här visste vi att det skulle finnas Flamingos, och dom vill man ju gärna se. Tyvärr hade vi inte det väder som vi önskade, det blåste ganska mycket.
Men bland oss fanns inga sura miner trots att det var oväntat kallt. Tvärtom, det visade sig vara väldigt roligt att kolla efter Flamingos. Vi gick inte så långt från bilarna, istället valde vi att spana in fåglarna via en myntkikare. Prolemet var att vi bara hade ETT enda mynt – så det blev lite som i filmen ”Ett päron till farsa”. Vi skrattade gott åt att alla stod på led och turades om för att få några sekunder i kikaren.
Det är ett väldigt fräckt landskap häromkring. Man kan förstå att det har spelats in en hel del vilda västern filmer i området. Det finns ett Mini-Hollywood som man kan besöka, men vi skippade det. Istället stannade vi till vid en strand för att ta lite bilder och kika på vågorna. Då blev vi ordentligt sandblästrade och vindrufsiga… Huh!
Efter att ha kört de slingriga vägarna längs med kusten och förbi de stora fälten med plasttält där man odlar grönsaker nådde vi fram till fyren längst ut på udden. Härifrån hade vi en fantastisk utsikt. Nu var det inte aktuellt idag – men jag har läst att här ska det vara väldigt fin dykning. Och snorkling. Så det kan finnas skäl att återkomma.
Vi gjorde ett kort stopp i Almeria, och det var dags för lunch. Det är sällan bra att besöka en stad under siesta. Särskilt inte när man har lågt blodsocker. Så själva staden har jag inte mycket att säga om. Men lunchen var god och vi skrattade gott (som alltid). När jag nu tänker på det så skrattar vi alltid väldigt mycket när vi ses… Underbart! Roligast var nog att “vissa av oss” är så grymma på spanska. Trots detta kunde “vissa av oss” inte ens beställa in vår dryck. Än mindre förstå den pratglade servitören.
Om man nu är på solkusten så ska man väl bada eller? – tänkte vi och ja – ni ser ju… Jag för min del tänkte tyst för mig själv att jag kommer aldrig i det vattnet om jag inte skojar till det… Så jag skrek ”sisten i är en fegis” och sprang helt resolut ut i vattnet. Och blev så förvånad när jag blev fullständigt nockad av en våg. Väl i vattnet ville vi nästan inte gå upp. Vattnet var skönt! – men på land var det liiite kallt. För att vara på solkusten alltså…
Det blev en joggingtur på vår strand – med tillhörande yogapass. Detta var särskilt kul eftersom Eva just berättat att hon inte kan hålla sig för skratt när hon testar yoga. Men mitt lilla yogapass funkade! Jättehärligt! Och mycket roligare att köra yoga tillsammans – än ensam.
Boule blev det också – jag höll på att säga givetvis… Men det är ju kul! Och absolut ingen lek. Vi spelade 10000 också – och det kan ju också vara kul – för vissa.
Även om vi önskat oss bättre väder så tror jag nog att det blev några nya fräknar också. Och givetvis god mat – både ombord – och på vår favoritrestaurang GULA!
Efter tre fantastiskt roliga dagar så packade hela familjen in sig i bilen igen och körde den långa vägen hem. Och tror ni inte att de hann med Salobreña- Granada och Madrid på vägen hem också. Och ett stopp hos goda vänner i Tyskland. My good! Vilka proffs… Tack för att ni kom och KOM SNART TILLBAKA!!!!!!
ps Sofia – du var saknad…
Tiina vid tangenterna
Lämna en kommentar
Want to join the discussion?Dela med dig av dina synpunkter!