12 augusti – Vela Stupica (ön Zirje)
Vi har sett att vi kommer att drabbas av åskoväder. Det verkade vara värst över fastlandet. Därför siktade vi mot ön Zirje som ligger en bit ut, dvs mer i utkanten av ovädret. Här blev vi i fyra nätter.
Första natten ankrade vi i en vik längst söderut på ön, sedan kunde vi ta dingen och i lung och ro leta upp ett bättre ställe med skydd för både vind och vågor. Nästa dag när vi kom till den plats vi utsett låg en motorbåt där. Men vi fick plats intill och sedan byggde vi vårt spindelnät ihop med dem.
Vi hade några fina dagar. Det var nästan som att vi hade en alldeles egen pool i aktern. På dingeavstånd kunde vi ta oss till Konoba Stupica, en familjeägd restaurang. Här stannade vi för en bira en dag och en go middag nästa kväll. Servitrisen var jätterolig.
En dag gick vi en promenad vilket var ljuvligt. Här hittade vi ett gammalt fort från 500-talet e.k. (Byzantine Fortress, Gradina). På skylten kunde vi läsa att det aldrig blev helt färdigbyggt, men användes ändå. Det är ju ändå helt otroligt att det står en hel vägg kvar.
Åskovädret kom, mitt i natten – eller egentligen tidigt på morgonen. Precis som väntat. Det smällde rejält och massor av regn. Och vind! – då kom vi på att det ju var några ungdomar som hade hängt upp hängmattor för att övernatta i skogen. Hur gick det för dom?
När det sedan blixtrade till så såg vi dem stå där i skogen. Eftersom vi var långt borta från allting tänkte vi att det vore bäst att de kom över till oss… Så vi vinkade och vinkade… Men de hade en bil – en bit bort i skogen som de sprang till…
16 augusti – Zminjak
Här lade vi till vid boj. En boj som ägs av restaurangen. Här kostar det 200 Kuna, men om man äter på restaurangen är det gratis! Restaurangen Zminjak ligger vid en vacker stenbrygga. Ja det är verkligen som ett vykort. Populärt – såklart! Och väldigt exotiskt!
Killen som kom till vår båt efter att vi lagt till såg ut som en norrman. När han berättade om restaurangen verkade det som att det endast fanns två rätter att välja emellan. Vi valde lamm, långkok. Vi skulle inte ångra oss lovade han.
Väl på plats i restaurangen fann vi att det fanns mycket gott att välja emellan. Som dessutom var billigare. Så – note to self! Fråga och ta inte alltför snabba beslut. Maten var god, men ingen favorit.
Vi hoppade helt över Kornati skärgård då de skulle ha rejält betalt för att få ankra där. Det tyckte vi inte att det var värt faktiskt. I Kroatien har de flera naturreservat som man måste betala för, och det är väl okej om pengarna går till att bevara naturen. Men när det handlar om tusenlappar… så nope!
Från Zminjak, kunde man ta dingen till staden Murter, där vi kunde göra oss av med våra sopor och bunkra lite. Nästa dag tog vi oss in till viken och ankrade, eftersom det fanns en riktigt bra butik där. Många ankrar för natten, men vi hade bara ett kort stopp före vi drog vidare mot Pasman.
17 augusti – Pasman
Vi ankrade på sydspetsen av den väldigt långsmala ön Pasman. På vägen dit hade vi lite strömt vatten. När man kollar på sjökortet kan man se att det liksom blir långa tunnlar. Dessa kan säkert ställa till det när det piper i.
I Pasman blev det fler goa bad, god mat och igen – vacker solnedgång. Varmt och soligt, stilla och fint. Flera båtar som hade problem när de skulle ankra, dvs något att titta på. Svårt att ta sig iland. Lite samma samma alltså! Så jag passar på att rita, och lära mig mer om foto… Magnus polerar!!! – och så har vi börjat ta siesta!
Tiina vid tangenterna
Lämna en kommentar
Want to join the discussion?Dela med dig av dina synpunkter!